Sammanfattning – Glidegenskaper och valla
- Vid val av glidvalla behöver hänsyn tas till bland annat snötemperatur, utomhustemperatur, luftfuktighet och snöns egenskaper. I vissa förhållanden har glidvalla ingen förbättrande effekt på glidet.
- Även vid optimala förhållanden står glidvallning endast för cirka 5% av längdskidornas ”totala” glid. Spannkurvan har i särklass störst påverkan på glidet följt av strukturen på skidans belag.
- Glidet på ett par längdskidor med en för åkaren opassande spannkurva kan inte räddas upp genom glidvallning.
Vad är vallning av längdskidor?
Inom längdskidåkningen innebär vallning av längdskidor att man preparerar skidorna för att de ska fungera i olika snöförhållanden. Beroende på om det handlar om längdskidor för klassisk stil eller för skate (fristil) skiljer sig vallningen åt. Inom klassisk längdskidåkning är det vanligt att preparera skidorna både genom fästvallning och glidvallning, till skillnad från fristil där endast glidvallning utförs. Anledningen till varför längdskidor för klassisk stil också prepareras med fästvalla beror på att vissa av de olika växlarna (åkteknikerna) inom klassisk längdskidåkning kräver att skidans mittendel, alltså fästvallazonen, under en fas får grepp i snön.
Tanken bakom att valla längdskidor och specifikt glidvallning härstammar från att snöns egenskaper förändras beroende på de yttre förutsättningarna som råder. Det är främst utomhustemperaturen, snötemperaturen, snökristallernas uppbyggnad (ofta pratar man om natursnö eller konstsnö samt nysnö eller gammal snö) och luftfuktigheten som påverkar vilken valla (glidvalla) som fungerar bäst. Kortfattat brukar glidvallorna delas in i glidvallor som inte innehåller flour och de som innehåller fluor. I båda kategorierna av glidvallor hittas vallor av olika hårdhet, där man generellt använder mjukare valla till varmare klimat och hårdare valla när det är kallare utomhus.
Många av de traditioner som fortfarande lever kvar i glidvallningen (exempelvis mättning av längdskidor) härstammar från tiden när längdskidor tillverkades av träd. Av denna anledning finns det även en del motståndare till traditionell glidvallning, exempelvis förespråkar vissa forskare att endast stålsickling har lika bra eller bättre effekt på moderna plastskidors glidegenskaper. Stålsickling innebär att man med hjälp av en vass sickel tar bort det yttersta skiktet av skidans belag för att sedan polera glidytan med hjälp av en eller flera borstar. Det går även att kombinera stålsickling med glidvallning, men då utförs stålsicklingen mer i syfte att skapa en struktur på skidans belag innan vallning (i likhet med stenslipning, som är en annan metod för att skapa en struktur på skidans belag).
Hur mycket påverkar glidvallning längdskidornas glid egentligen?
Innan vi svarar på frågan hur mycket glidvallningen egentligen bidrar till glidet är det viktigt att förstå att svaret skiljer sig åt beroende på vilka förhållanden som råder. Exempelvis har glidvalla visat sig ha väldigt begränsad effekt i kalla temperaturer och natursnö. Studier visar att glidvalla med fluor har störst nytta i varmare temperaturer och där luftfuktigheten är hög.
Även i de förhållanden där glidvallning ska ge mest nytta har man i studier sett att glidvallans bidrag till glidet endast uppgår till 3–5%. Dessa siffor gäller alltså i optimala förhållanden där glidvallningen har utförts av duktiga vallare med högklassiska vallaprodukter (högfluorsvalla). Värt att notera är att i vissa studier har glidvallning också haft en negativ effekt på glidet när man har tittat på längre distanser, då glidvallan gjort så att belaget samlat på sig mer smuts. I praktiken kan man översätta detta till två slutsatser:
- Glidvallningen kan ha en avgörande roll på placeringarna i tävlingar på elitnivå, i och med att marginalerna ibland handlar om hundradelar.
- Det går att ifrågasätta om glidvallning på motionsnivå, speciellt inför träningspass, är motiverat utifrån den tid som glidvallningen tar att genomföra.
Den senare av punkterna gäller särskilt motionärer som har begränsade kunskaper i glidvallning. Exempelvis räcker det att efterarbetet med borstning och polering av skidan efter glidvallningen inte utförs tillräckligt noga för att många av glidvallans eventuella fördelar ska försvinna. Det är även lätt att glidvallans glidfördelar ”förstörs” om fästvallan läggs för tjockt eller om den går för långt så att fästvallan ger en bromsande effekt på glidet.
Om glidvallning endast har en marginell betydelse för längdskidornas glid, vilka andra faktorer påverkar glidet?
Det som forskningen har kommit fram till är att skidans spannkurva och strukturen på skidans belag har betydligt större effekt på glidet än själva glidvallningen. I en intervju med Nyteknik.se berättar snöforskaren Nina Lintzen att skidans spannkurva står för cirka 75% av skidans glid och 20% av glidet kommer från strukturen på längdskidans belag. Ungefär resterande 5%, som vi redan nämnt tidigare i artikeln, kommer från glidvallan.
Att få bra glid på längdskidorna handlar alltså mycket mer om längdskidans fysiska egenskaper än om hur väl du lyckas med vallningen. Vid köp av längdskidor är det därför av högsta vikt att välja en handlare som har hög kompetens i att välja längdskidor som passar din åkförmåga, vikt och tilltänkt användningsområde. Många handlare använder sig utav teknisk utrustning som en SkiSelector för att kunna välja ut passande längdskidor för dig, men oavsett om en SkiSelector används krävs det att fortfarande att handlaren är tillräckligt kompetent för att uttyda informationen som den tekniska utrustningen ger. Annars finns det en stor risk att längdskidorna du får inte är optimala.
Kort om spannkurvor på längdskidor
I och med att längdskidans spannkurva har störst påverkan på glidet så är det väldigt viktigt att få detta rätt. Det går dock inte att på rak arm säga vad som är rätt eller hur en bra spannkurva ska se ut, då det till stor del beror på vilka förutsättningar som råder. Det går dock att ge några generella riktlinjer.
Bildkälla: Effects of Temperature Change on Cross-Country Ski Characteristics (2010).
I Anders och Jörgen Auklands vallabok skriver bröderna om generella riktlinjer gällande vilka typiska egenskaper hos längdskidorna som är gynnsamma i olika förhållanden. Exempelvis brukar så kallade kallskidor (längdskidor för kalla förhållanden) för klassisk längdskidåkning kännetecknas av långa glidytor och en låg fästvallazon. Klisterskidor (längdskidor tilltänka för varma förhållanden med klistervallning) kännetecknas istället av en hög/djup fästvallazon, korta glidytor och en ”öppning” i längdskidornas ändor. Universalskidor, alltså längdskidor tilltänka för temperaturer mellan kallskidor och klisterskidor, har ofta en spannkurva någonstans mittemellan dessa två.
Som vi har sett är det viktigaste att hitta längdskidor som passar din åkstil och de yttre omständigheter som råder. Oavsett hur duktigt du är på att valla skidor, kan du inte rädda upp glidet på ett par längdskidor som inte har en passande spannkurva. Det som gör det hela mer ”problematiskt”, är att inget par längdskidor kommer ha en spannkurva som går bra eller bäst i alla förhållanden. Inom klassisk längdskidåkning är det därför vanligt att en skidpark (uppsättning av längdskidor) hos en elitaktiv består av klisterskidor, zeroskidor, stakskidor, universalskidor och kallskidor.
Ska du åka Vasaloppet eller något annat långlopp? Missa inte vår artikel om hur du maximerar din prestation genom ett Energiupplägg för Vasaloppet!
Referenser
Breitschädel, F., Haaland, N. and Espallargas, N. (2014) “A Tribological Study of UHMWPE Ski Base Treated with Nano Ski Wax and its Effects and Benefits on Performance“, Procedia Engineering, 72, pp. 267-272. doi: 10.1016/j.proeng.2014.06.048.
Breitschädel, Felix, Alex Klein-Paste, and Sveinung Løset. 2010. “Effects Of Temperature Change On Cross-Country Ski Characteristics“. Procedia Engineering 2 (2): 2913-2918. doi:10.1016/j.proeng.2010.04.087.
Kuzmin, Leonid & Tinnsten, Mats & Estivalet, Margaret. (2009). Hot Glide Wax Treatment and the Hardness of the Ski Running Surface (P163). 10.1007/978-2-287-09413-2_16.
Kuzmin, Leonid. (2006). Investigation of the most essential factors influencing ski glide. 10.13140/RG.2.1.3898.5680.
The Norwegian University of Science and Technology (NTNU). (22 Februari, 2010). Olympic cross-country skiing: Going for the glide. ScienceDaily. Hämtad 2021-12-11
Vallan bara liten del av glidet (2021). Nyteknik.se. Hämtad 2021-12-11
Aukland, A & Aukland, J. (2012) “Smøreboka; de beste tipsene til superglid og spikerfeste“. Kagge. ISBN: 9788248912392.
