Lidingöloppet 30km – Bansträckning och höjdprofil

Underlag och val av löparskor

Även om Lidingöloppet kallas för världens största terränglopp är det ingen svår terräng som loppet går i. Det är nog egentligen fel att kalla loppet för terränglopp med hänsyn till underlaget, då underlaget mestadels varierar mellan vanligt elljusspår och asfalt. I början och slutet av loppet går även en bit av bansträckningen på gräs, men totalt sett är det väldigt bra underlag som du springer på. Du behöver inga speciella terrängskor för Lidingöloppet, utan det går bra att använda samma skor som du annars springer dina halvmaraton- eller maratonlopp med. Om det har regnat mycket kan många delar av banan bli leriga och då är eventuellt en löparsko med mönstrad sula att föredra för greppet, men vid torra förhållanden bör du kunna använda snabba tävlingsskor med kolfibersulor så som exempelvis Nike Alphafly.

Dela in loppet i etapper eller använd de officiella kontrollerna som delmål

Att ta sig igenom 30km i relativt kuperad terräng är en utmaning för de allra flesta och för att du ska kunna prestera så bra som möjligt är det viktigt att ha kunskap om bansträckningen. Enligt Lidingöloppets hemsida har banan cirka 500 – 550 höjdmeter, vilket stämmer bra överens med Strava-segmenten som finns för loppet (de flesta får 450 – 550 höjdmeter på sitt loggade lidingölopp). Höjdmetrarna är dock inte jämnt fördelade utmed banan, utan milen med flest antal höjdmeter är den sista. För att underlätta planerandet av ditt Lidingölopp är det därför fördelaktigt att dela in loppet i flera delar, så att du enklare kan hålla reda på när de backigaste partierna kommer och för att det är skönt för psyket att kunna ”bocka av” avklarade delar under loppets gång. Om du har en specifik sluttid som du strävar efter är det också rekommenderat att lägga ungefärliga deltider när du ska ha passerat en viss plats på banan, då det gör det enklare att hålla reda på om du ligger i fas rent tidsmässigt. 

I artikeln har vi valt att bryta ned Lidingöloppets bansträckning i tre delar på 10km vardera, men det går lika bra att exempelvis dela in loppet i kortare etapper på 5km. Det viktigaste är att indelningen känns bra för dig och att etapperna är lagom långa så att du hela tiden kan hålla motivationen uppe.  Lidingöloppet har ett flertal officiella kontroller också. De officiella kontrollerna där du får en mellantid ser du här nedanför, de som har ”(V)” efter namnet har också en vätskekontroll i anslutning till dem. Det är relativt vanligt att använda de officiella kontrollerna som delmål, exempelvis om du satsar på att springa under tre timmar kan ett delmål vara att ha passerat Hustegaholm på 58 minuter.

Bansträckning Lidingöloppet 30km (kilometer 0-10)

Den första milen av Lidingöloppet börjar med att man springer 1 km i flack terräng med gräsunderlag tills man kommer till den första backen där underlaget övergår till asfalt och senare till elljusspår. Egentligen kan man säga att efter första kilometern börjar det luta svagt uppför och uppförslutet innehållandes små knixar/backar fortsätter sedan i fyra kilometer. Under de inledande fem kilometrarna (km 0 – 5) tar man majoriteten av första milens höjdmeter (ca 115 av 142höjdmeter), vilket innebär att lidingöloppets andra femma (km 5-10) är väldigt lättlöpt. Bortsett från det knixigare partiet vid 6,5km som kommer cirka 600m efter den första vätskekontrollen Ekholmnäs är det i princip bara slätlöpning som gäller tills man kommer till andra vätskekontrollen i Hustegaholm (10,3km).

Distance	Avg. Grade	Elevation Gain
9,96 km	-0,1%	142,00 meters

Genom att klicka på kartan kommer du direkt till Stravasegmentet

Bansträckning Lidingöloppet 30km (kilometer 10 – 20)

När du har passerat vätskekontorollen vid Hustegaholm (10,3km) är det först en ganska lättsprungen kilometer innan det börjar luta uppåt igen. Lidingöloppets andra mil kännetecknas av att terrängen varierar kraftigt och speciellt andra halvan mellan km 16–20 är bland de tuffare partierna i loppet. Fram till vätskekontrollen i Fågelöudde vid 15,3km är det en del backar, men eftersom backarna följs av långa uppförslöpor känns inte partiet mellan km 10–15 så farligt.

Även fast höjdmetrarna under den andra milen är relativt jämnt fördelade (totalt 143 höjdmeter mellan km 10–20) upplevs partiet från km 16 och framåt betydligt jobbigare eftersom det går brant upp och ner hela tiden. I och med att terrängen varierar kraftigt är det svårare att hitta ett bra flyt i löpningen och det gäller verkligen att hålla fokus i den här delen av loppet för att inte hamna efter sitt tidsmål. Det är också här som man kan börja plocka många placeringar då de som har gått ut för hårt i början får betala för det.

Distance	Avg. Grade	Elevation Gain
9,91 km	0,0%	142,90 meters

Genom att klicka på kartan kommer du direkt till Stravasegmentet

Bansträckning Lidingöloppet 30km (kilometer 20 – 30)

Vid 20,7km passerar du vätskekontrollen i Grönsta och då är du också inne på loppets tuffaste mil med sammanlagt 215 höjdmeter. Den sista milen innehåller alla de beryktade backarna men redan innan man kommer till Aborrbacken och Karins backe är det flera andra backar som behöver klaras av. Direkt efter att du har lämnat Grönsta kommer en ordentlig stigning där du plockar cirka 20 höjdmeter på en sträcka på 200m. Sedan fortsätter det att gå lite upp och ned innan du kommer till ett mer lättlöpt parti där även vätskekontrollen Uddvägen finns (23,8km). Exakt en kilometer efter Uddvägens vätskekontroll väntar dock den beryktade Abborrbacken med en snittlutning på 7,7%, där du tar 40 höjdmeter på en 522m lång sträcka.

Det är ingen tvekan om att Abborrbacken är tuff som den är, men det som gör att backen känns extra jävlig är att du redan har 25km löpning i benen. Efter aborrbacken går det återigen lite ned och upp innan en ordentligare utförslöpa kommer. Utförslöpan avslutas med den sista vätskekontrollen på banan som ligger vid Tyktorpsvägen (27km). Efter vätskekontrollen väntar igen en enklare kilometer innan du kommer fram till Karins backe. Karins backe är endast 150m lång, men den är riktigt jobbigt eftersom 100m av backen har en snittlutning på 15,8%. Efter Karins backe fortsätter det att gå uppför en bit innan det flackar det ut ordentligt. Den sista kilometern innan mål går i en utförslöpa och om du har fördelat krafterna bra kan den sista kilometern också vara den snabbaste på hela loppet, det är bara att ge allt i spurten!

Distance	Avg. Grade	Elevation Gain
9,94 km	0,1%	224,80 meters

Genom att klicka på kartan kommer du direkt till Stravasegmentet

Läs gärna även vår andra artikel som innehåller en racereport och träningsupplägg för att klara Lidingöloppet sub 2.